Kort och Gott
Somna med HenrikJanuary 08, 2025x
661
1:00:1555.16 MB

Kort och Gott

I helt unika tankebanor tar Henrik oss med på en seglats genom medvetandets oceaner, där vi får möta Birgitta - en ung kvinna vars kontemplationer på ett 1800-talsskepp speglar våra egna existentiella funderingar.

I detta avsnitt vävs tidens mysterium samman med havets oändliga vidder i en meditation över nuets eviga ögonblick.

Som en dröm som sakta vecklar ut sig börjar avsnittet med en lekfull reflektion över uttrycket "kort och gott", innan det fördjupas i tidlöshetens paradoxer.

Genom Birgittas korpsvarta hår, som ett eko av Henriks farmor, knyts generationer samman i en väv där dåtid och framtid upplöses i ett evigt nu.

På däcket av ett skepp från 1811 står hon, ensam bland besättningen, och känner oceanvindens smekning mot sitt ansikte.

Hennes tankar blir våra tankar när hon funderar över existensens natur - är vi verkligen fångade mellan det förflutnas och framtidens monoliter, eller är vi tidlösa varelser i ett oändligt nu?


Henrik tar oss med på en tankefärd genom istidens snöglober och utdöda trilobiter, genom personliga minnen och kosmiska sanningar.

Hans berättelse blir ett böljande medvetandeflöde där varje tanke föder nästa i en dans som påminner om havets egna rörelser under Birgittas fötter.

I detta avsnitt blir lyssnaren inbjuden att uppleva tiden inte som en linje utan som en ocean - djup, mystisk och alltomfattande.

Det är en meditation över entropi och evighet, över människans plats i kosmos, och över möjligheten att nuet kanske är det enda som verkligen existerar.


För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I helt unika tankebanor tar Henrik oss med på en seglats genom medvetandets oceaner, där vi får möta Birgitta - en ung kvinna vars kontemplationer på ett 1800-talsskepp speglar våra egna existentiella funderingar.

I detta avsnitt vävs tidens mysterium samman med havets oändliga vidder i en meditation över nuets eviga ögonblick.

Som en dröm som sakta vecklar ut sig börjar avsnittet med en lekfull reflektion över uttrycket "kort och gott", innan det fördjupas i tidlöshetens paradoxer.

Genom Birgittas korpsvarta hår, som ett eko av Henriks farmor, knyts generationer samman i en väv där dåtid och framtid upplöses i ett evigt nu.

På däcket av ett skepp från 1811 står hon, ensam bland besättningen, och känner oceanvindens smekning mot sitt ansikte.

Hennes tankar blir våra tankar när hon funderar över existensens natur - är vi verkligen fångade mellan det förflutnas och framtidens monoliter, eller är vi tidlösa varelser i ett oändligt nu?


Henrik tar oss med på en tankefärd genom istidens snöglober och utdöda trilobiter, genom personliga minnen och kosmiska sanningar.

Hans berättelse blir ett böljande medvetandeflöde där varje tanke föder nästa i en dans som påminner om havets egna rörelser under Birgittas fötter.

I detta avsnitt blir lyssnaren inbjuden att uppleva tiden inte som en linje utan som en ocean - djup, mystisk och alltomfattande.

Det är en meditation över entropi och evighet, över människans plats i kosmos, och över möjligheten att nuet kanske är det enda som verkligen existerar.


För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

[00:00:00] Hej Somna! Bara en kortis innan vi börjar. Vill du lyssna på Somna med Henrik utan reklamen? Vill du slippa den helt enkelt? Eller vill du kanske ha extra avsnitt två gånger i månaden? Då kan du prenumerera på Somna med Henrik+. För att göra det så klickar du bara på länken i podcastbeskrivningen. Ses där!

[00:00:21] Hej och välkommen till Somna med Henrik. Ditt ärliga äventyr. Din ödestigra önskedröm i natten. Det är jag som är Henrik. Och det är du som är somna. Och det är som det är. Det som händer, händer.

[00:00:53] Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.

[00:01:18] Hej Somna! Hej och hjärtinnerligt välkommen till Somna med Henrik. Podcasten som egentligen enbart har som syfte att söva dig.

[00:01:32] Men som har kommit att få många fler olika syften. Lika många syften som det finns människor kort och gott.

[00:01:41] Undra förresten varför det heter kort och gott.

[00:01:47] Alltså när är någonting kort och gott?

[00:01:51] Ja möjligtvis plågan då. Eller mödan.

[00:01:55] Men då borde det vara kort och god.

[00:01:59] Så kort och gott det är ju sjukdomstillståndet då.

[00:02:04] Kort och gott.

[00:02:05] Men då är det ju gott enbart för att det är kort.

[00:02:11] Alltså det här är ju som att det är av varandra två helt oberoende egenskaper.

[00:02:18] Kort och gott.

[00:02:22] Alltså jag kan inte tänka mig någonting som faktiskt är både kort och gott samtidigt.

[00:02:27] Alltså oberoende av varandra.

[00:02:29] Där det korta inte automatiskt innebär att någonting är gott.

[00:02:38] Tvärtom skulle jag säga att någonting kort är ju oftast någonting negativt då.

[00:02:46] Kort och äckligt.

[00:02:50] När träffade du på någonting kort och äckligt senast?

[00:02:57] Alltså är det kort och ont?

[00:03:04] Kanske någon liten kort diktator med ondska i sinnet och uppsåtet.

[00:03:16] Jag försöker tänka helt på riktigt alltså.

[00:03:18] Om det finns någonting som faktiskt på riktigt är kort och gott.

[00:03:29] Alltså nej, jag kommer inte på någonting.

[00:03:32] Alltså det som är gott det vill man ju ska vara långt.

[00:03:35] Är det inte så?

[00:03:37] Någonting som är gott, alltså en upplevelse som är av godo vill man ju ska pågå länge.

[00:03:45] En upplevelse som är negativ för en vill man ska gå fort.

[00:03:53] Ja det är klart, en liten chokladbit den skulle man kunna säga är kort.

[00:03:57] Själva ätandet kan vara kort.

[00:04:00] Men det vore ju bättre om den var längre.

[00:04:02] Vore det inte?

[00:04:02] Jag menar, jag har något minne av att någon vuxen, kanske att det är min mor men jag vet inte.

[00:04:10] Som har sagt så här någon gång att det bästa är ändå en liten, liten cherry och en liten, liten chokladbit.

[00:04:20] Och sen är man nöjd.

[00:04:25] Jag vet inte, det känns ju som någonting som, jag vet inte säkert på att det var mamma som sa det.

[00:04:29] Det känns inte som att det rimmar riktigt.

[00:04:32] Men någon har sagt det här till mig i alla fall uppriktigt liksom.

[00:04:38] Det finns ju, det finns inte i min värld det där.

[00:04:42] Att någonting som är jätte, jättegott.

[00:04:44] Hur kan man vilja?

[00:04:45] Hur kan man föredra att den upplevelsen är kort?

[00:04:51] Ja sen kan man ju vara realist och så kan man säga att

[00:04:53] Ja därför att om jag fortsatte äta den där chokladbiten och den där cherryn

[00:04:57] så skulle det inte längre vara en positiv upplevelse.

[00:05:00] Jag skulle bli dést och berusad.

[00:05:03] Och det är ju inte så kul då.

[00:05:07] Eller det beror ju på hur man ser det.

[00:05:10] Dést och berusad, det finns ju värre tillstånd att vara i.

[00:05:15] Hur hade du det på semestern?

[00:05:19] Hur var du på semestern?

[00:05:20] Då vill man ju hellre ha dést och berusad än hungrig och nykter.

[00:05:26] Men om man nu måste välja.

[00:05:30] Men det är ju hungern där som gör det jobbigt tycker jag.

[00:05:34] Hungrig och småirriterad.

[00:05:37] Hungrig och tvivlar på sina livsval.

[00:05:42] Då är man ju hellre liksom lite mätt och smårapig.

[00:05:45] Och berusad.

[00:05:47] Fryntlig.

[00:05:49] Rund under fötterna.

[00:05:55] Nej jag, jag ska inte hålla på och idealisera det där.

[00:06:00] Jag kommer ju från där jag kommer ifrån.

[00:06:02] Men.

[00:06:04] Jag har aldrig förstått det där att man ska behöva.

[00:06:08] Att man.

[00:06:09] För att.

[00:06:09] Jo men okej.

[00:06:10] Som jag sa.

[00:06:10] Man kan ju vara realist då.

[00:06:11] Man kan säga.

[00:06:13] Att.

[00:06:16] Man avslutar någonting.

[00:06:17] Kär i upplevelsen.

[00:06:18] Eller.

[00:06:20] Chokladbiten då.

[00:06:20] Mörk choklad.

[00:06:21] Med havssalt på.

[00:06:23] Man avslutar den i förtid.

[00:06:25] Därför att man vet att om man åt upp allting.

[00:06:27] Så skulle man.

[00:06:28] Så skulle det bli en negativ upplevelse.

[00:06:30] Så man är ju.

[00:06:31] Man är klok då.

[00:06:33] Man ligger ut i god tid så att säga.

[00:06:34] För att.

[00:06:36] Skräddarsy sin upplevelse.

[00:06:39] Men det har ju ingenting att göra med.

[00:06:41] Det faktum att om det fanns ett sätt för mig.

[00:06:43] Att förlänga upplevelsen.

[00:06:44] Den positiva delen av upplevelsen.

[00:06:47] Så skulle jag göra det.

[00:06:50] Det är ungefär som att säga.

[00:06:52] Det är ungefär som människor som vill.

[00:06:54] Som säger.

[00:06:54] Jag vill.

[00:06:55] Jag vill.

[00:06:55] Jag vill.

[00:06:55] Jag vill inte leva.

[00:06:56] För evigt.

[00:07:00] Varför då?

[00:07:02] Nej det är för att.

[00:07:03] Ja.

[00:07:04] Om man blir riktigt gammal.

[00:07:05] Blir man bara gammal och sjuk.

[00:07:07] Ja men.

[00:07:08] Låt säga att du är.

[00:07:10] Hundra år då.

[00:07:11] Och så är du fullt frisk.

[00:07:12] Skulle du ändå känna att.

[00:07:13] Så här.

[00:07:13] Nu.

[00:07:14] Är det klart.

[00:07:16] Naturligtvis inte.

[00:07:19] Om du är hundra år.

[00:07:20] Och känner dig pigg.

[00:07:22] Och frisk.

[00:07:23] Och kry.

[00:07:24] Så skulle ju livet.

[00:07:25] Fortsätta att erbjuda dig saker.

[00:07:27] Som gjorde det värt att leva.

[00:07:28] Det är väl inte så att en människa.

[00:07:29] Utan anledning.

[00:07:30] Bara går omkring och önskar sig.

[00:07:32] En ände på det.

[00:07:35] Lite så är det ju med chokladbiten.

[00:07:37] Om den fortfarande är god.

[00:07:40] Och man vet att.

[00:07:41] Det finns inget stopp.

[00:07:43] På den positiva upplevelsen.

[00:07:44] I sikte.

[00:07:45] Då finns ju ingen anledning.

[00:07:48] Att man bara.

[00:07:51] Primaturt.

[00:07:52] Så att säga.

[00:07:53] Skulle.

[00:07:54] Skulle.

[00:07:57] Avsluta upplevelsen.

[00:08:03] Jag har blivit lite bättre på det där.

[00:08:05] På ålderns höst.

[00:08:09] Nu när min.

[00:08:10] Blommande sensommar har.

[00:08:12] Börjat falna.

[00:08:15] Mina nätter blir.

[00:08:17] Små.

[00:08:19] Tassande fjät.

[00:08:20] Inne i skymningslandet.

[00:08:23] Så.

[00:08:24] Så.

[00:08:26] Så.

[00:08:27] Så.

[00:08:27] Så.

[00:08:27] Har jag faktiskt blivit lite bättre på.

[00:08:29] Att förstå.

[00:08:30] När jag själv måste.

[00:08:31] Avbryta en upplevelse.

[00:08:32] För att den kommer att slå över.

[00:08:34] Och bli negativ.

[00:08:35] det här.

[00:08:36] Det där har jag varit så dålig på förr.

[00:08:40] Jag hade ingen koll.

[00:08:41] På.

[00:08:43] Ja men till exempel med alkohol.

[00:08:45] Att jag.

[00:08:48] Jag tyckte ju bara det var så underbart att jag.

[00:08:53] Ja att jag inte kunde sluta liksom.

[00:08:56] För att jag var så.

[00:08:58] Ja jag ville helt enkelt.

[00:08:59] Att det skulle fortsätta för evigt.

[00:09:01] Fast jag visste att det inte gick.

[00:09:04] Och det där.

[00:09:05] Visade ju sig.

[00:09:06] Att det var svårt för mig att balansera det.

[00:09:08] Det var ju därför jag la av.

[00:09:11] Som den flitiga somnan vet.

[00:09:17] Idag är en.

[00:09:20] Viktig dag för mig.

[00:09:21] På många olika sätt.

[00:09:25] Av.

[00:09:26] Flera skäl.

[00:09:30] Jag tar ett stort steg.

[00:09:31] Skulle man väl kunna säga.

[00:09:33] Och att det steget är svårt.

[00:09:35] Att ta.

[00:09:36] Men också.

[00:09:38] Viktigt tror jag.

[00:09:42] Och jag.

[00:09:44] Någon gång.

[00:09:45] I något avsnitt framöver.

[00:09:46] Kommer jag att.

[00:09:47] Prata om det.

[00:09:49] Men det är ingenting som påverkar.

[00:09:51] Min verksamhet här.

[00:09:54] Det är ingenting som.

[00:09:57] Ändrar någonting för somna.

[00:09:59] Så att säga.

[00:10:00] Så därför så lämnar jag det utanför just nu.

[00:10:03] Någon dag.

[00:10:04] Kommer jag kanske att berätta om det.

[00:10:08] Men.

[00:10:09] Det är inget som.

[00:10:10] Du behöver vara orolig över somna.

[00:10:14] Nu kändes det som att du var ett barn.

[00:10:15] Som jag pratade med.

[00:10:17] Det kommer att bli en del ändringar här.

[00:10:19] Men det är ingenting som.

[00:10:20] Som du behöver oroa dig för.

[00:10:24] Nej men jag menar det.

[00:10:26] Det var lite som när jag skulle ta körkort.

[00:10:28] Det är liksom något som jag inte vill.

[00:10:31] Egentligen vill jag inte.

[00:10:35] Jag vill inte prata om det.

[00:10:37] Än.

[00:10:37] För att det är så.

[00:10:39] Det är för nära mig liksom.

[00:10:42] Men någon dag kommer jag väl.

[00:10:44] Att inte känna det.

[00:10:45] Och då.

[00:10:46] Kommer jag prata om det.

[00:10:47] Så kan vi säga.

[00:10:51] Men.

[00:10:52] Så det här var ingen teaser.

[00:10:53] Jag tror bara att jag vill.

[00:10:56] Öppna.

[00:10:56] Och säga.

[00:10:58] Typ vad jag går igenom.

[00:11:00] Fast jag inte gör det.

[00:11:00] Jag mår bra.

[00:11:03] Och.

[00:11:05] Mina dagar är klädda i.

[00:11:09] Vi kan säga så här.

[00:11:11] Det känns som att jag går på en väldigt vacker is.

[00:11:16] Och den är stabil och inte skör.

[00:11:20] Men under isen finns ju väldigt massa djup.

[00:11:24] Och det djupet skönjer jag.

[00:11:26] Just nu.

[00:11:28] För isen är.

[00:11:32] Snudd på transparent.

[00:11:34] Transparent.

[00:11:37] Och.

[00:11:39] Det är skrämmande förstås.

[00:11:41] Med det där djupet under sig.

[00:11:42] Speciellt när man blir vars i det.

[00:11:46] Men det är också väldigt fin is.

[00:11:48] Och jag vet att den håller.

[00:11:51] Förstår du.

[00:11:52] Det är lite så jag känner.

[00:11:54] Så det är ingen.

[00:11:55] Det är ingen känsla av fritt fall.

[00:11:58] Eller omedelbar fara.

[00:12:00] Det är mera.

[00:12:04] Man har blivit vars i livets.

[00:12:07] Djup.

[00:12:09] Så kan vi säga.

[00:12:14] När sjönydde du.

[00:12:15] Livets djup senast.

[00:12:17] Somna.

[00:12:20] När stod du inför djupet.

[00:12:25] Hade du en skyddande barriär.

[00:12:28] Som min is.

[00:12:31] Eller hade du.

[00:12:36] Var det bara.

[00:12:37] Var det bara.

[00:12:37] Inget och ingenting.

[00:12:39] Mellan dig och djupet.

[00:12:41] Det senare är ju.

[00:12:42] Lite mer skrämmande.

[00:12:43] Det senare är ju.

[00:12:44] Lite mer handlöst.

[00:12:45] Liksom.

[00:12:50] Idag ska jag prata om.

[00:12:51] En tjej som seglar.

[00:12:53] Över ett hav.

[00:12:54] Med.

[00:12:56] Utan is.

[00:13:00] Och det är ett sånt här.

[00:13:01] 1800-tals skepp.

[00:13:03] Alltså en gammal.

[00:13:04] Tidigt 1800-tal.

[00:13:05] Alltså innan ångkraften.

[00:13:07] Slog igenom.

[00:13:09] Innan vi.

[00:13:12] Fick.

[00:13:12] Moderna.

[00:13:14] Sätt att ta sig över havet.

[00:13:16] Kanske att hon.

[00:13:20] Reser från England.

[00:13:21] Eller något.

[00:13:23] 1811.

[00:13:24] Eller något.

[00:13:26] Och havet under henne.

[00:13:28] Är inte is.

[00:13:28] Utan det är.

[00:13:31] Det är smält.

[00:13:32] Så att säga.

[00:13:32] Rättare sagt.

[00:13:33] Det är aldrig fruset.

[00:13:34] Öppet hav.

[00:13:35] Är ju aldrig fruset.

[00:13:39] Kanske att.

[00:13:41] Havet var fruset.

[00:13:42] Under.

[00:13:46] Snöglobs.

[00:13:47] Eran.

[00:13:50] Det är väl.

[00:13:51] Ganska vedertaget nu.

[00:13:54] Tror jag.

[00:13:55] Det har ju tvistats om.

[00:13:56] Huruvida detta faktiskt ägt rum eller inte.

[00:13:59] Men att vid någon tidpunkt.

[00:14:01] I jordens historia.

[00:14:02] Så har hela jorden varit täckt av is.

[00:14:05] Och snö.

[00:14:07] Varenda kontinent.

[00:14:10] Varenda centimeter av jorden.

[00:14:12] Har varit täckt av ett istäcke.

[00:14:14] Vid något tillfälle.

[00:14:20] En snöglob.

[00:14:22] Helt enkelt.

[00:14:23] Utan det lockande glittrande innehållet.

[00:14:30] Tänk.

[00:14:31] Att gå över planeten jorden då.

[00:14:36] Du tänker.

[00:14:37] Det är som Nordpolen.

[00:14:38] Fast överallt.

[00:14:39] Och du kan i teorin gå runt hela jorden.

[00:14:42] Precis runt hela jorden kan du gå.

[00:14:45] Utan att behöva.

[00:14:45] Åka båt.

[00:14:47] Eller någonting.

[00:14:49] Du kan spänna ett spann med.

[00:14:51] Hundar.

[00:14:52] Framför ett sånt.

[00:14:53] Hundspann.

[00:14:54] En sån släde.

[00:14:57] Och.

[00:14:59] Bara tuffa på.

[00:15:04] Man undrar ju då.

[00:15:05] Vad.

[00:15:07] Vad bestod livet i då.

[00:15:11] Eftersom livet ju faktiskt har.

[00:15:14] Livet uppstod ju en gång på jorden.

[00:15:16] Och sen försvann det.

[00:15:18] Och sen uppstod det igen.

[00:15:20] Fast jag vet ju inte om det under tiden fanns.

[00:15:25] För.

[00:15:26] Det är väl så att.

[00:15:28] De här trilobiterna.

[00:15:30] Och de här skalryggarna.

[00:15:31] Och allt de här man ser.

[00:15:32] I de förhistoriska haven.

[00:15:35] De är vi inte släkt med.

[00:15:38] Eller.

[00:15:39] Har jag fel nu.

[00:15:40] Jag kan verkligen ha fel.

[00:15:45] Men vi är alltså släkt med.

[00:15:48] Alltså allt liv egentligen hör ju ihop.

[00:15:50] På något vis.

[00:15:52] Men.

[00:15:53] Vi är ju faktiskt inte släkt med dinosaurierna heller.

[00:15:58] Eller.

[00:15:59] Hur kan man.

[00:15:59] Kan man säga det.

[00:16:00] Alltså det här har jag så dåligt.

[00:16:02] Koll på.

[00:16:04] Finns det några gener i mig.

[00:16:07] Som är gemensamt med en.

[00:16:09] Tyrannosaurus rex.

[00:16:16] Sånt där kan jag bli galen på.

[00:16:17] Det går ju inte att.

[00:16:19] Utvinna.

[00:16:20] DNA.

[00:16:21] Hur så gamla fossiler.

[00:16:24] Tänk om man kunde det.

[00:16:25] Och ibland tänker jag att.

[00:16:31] Att.

[00:16:32] Att vår människa är liksom.

[00:16:34] Det är som en livslång teaser.

[00:16:38] Tänk allt jag inte vet.

[00:16:40] Tänk allt jag vet att jag inte vet.

[00:16:43] Det är ju det mest frustrerande.

[00:16:44] Det jag inte vet att jag inte vet.

[00:16:46] Det kan jag inte göra så mycket åt.

[00:16:49] Men det jag vet att jag inte vet.

[00:16:52] Det är mycket alltså.

[00:16:53] Till exempel.

[00:16:54] Jag vet inte hur dinosaurierna såg ut.

[00:16:58] Jag vet inte hur de lät.

[00:17:00] Jag kan.

[00:17:01] Med hjälp av olika.

[00:17:03] Forskare.

[00:17:04] Gissa.

[00:17:18] Men mer än så.

[00:17:19] Kan jag inte göra.

[00:17:22] Och jag kommer aldrig få veta heller.

[00:17:25] Jag kommer aldrig få veta hur det var.

[00:17:28] I den där bunkern i Berlin.

[00:17:30] 1945.

[00:17:32] De sista dagarna.

[00:17:34] Jag menar inte att det är någonting.

[00:17:35] Jag undrar särskilt mycket över.

[00:17:37] Men det var som en intensiv händelse.

[00:17:39] I mänsklighetens historia.

[00:17:40] Jag kan tycka att.

[00:17:41] Att bara ha fått se.

[00:17:43] Hur tankar och diskussioner.

[00:17:45] Hur man mådde liksom.

[00:17:47] Mer än att bara hålla på och teoretisera.

[00:17:50] Eller stödja sig på de.

[00:17:52] Futtiga små utdöda vittnesuppgifterna.

[00:17:57] Eller.

[00:17:58] Inte vet jag.

[00:18:01] Mordet på Julius Caesar.

[00:18:05] Men hur gick det till på riktigt?

[00:18:09] Eller.

[00:18:16] när Astrid Lindgren skrev ner.

[00:18:17] De första raderna.

[00:18:19] I den första boken om Pippi Långstrump.

[00:18:24] Vad hände?

[00:18:25] Hur såg det ut runt omkring henne?

[00:18:28] Vad fanns brevet henne?

[00:18:30] Satt hon i sängen?

[00:18:31] Som hon sen gjorde.

[00:18:32] När hon skrev.

[00:18:34] Eller satt hon vid något skrivbord.

[00:18:36] Skrev hon för hand.

[00:18:37] Ja sånt kan man ju ta reda på.

[00:18:39] Men inte just det faktiska tillfället.

[00:18:43] Stod det någon liten kopp.

[00:18:47] På bordet framför henne.

[00:18:51] Vad var det för väder?

[00:18:53] Vad gjorde hon sen?

[00:18:55] På dagen?

[00:18:59] Det är så hemskt.

[00:19:00] Att tiden försvinner.

[00:19:03] Bakom en sådär.

[00:19:04] Jag vet att jag är inne och tjatar om det här jämnt somna.

[00:19:07] Men det är ju jätte.

[00:19:13] Det är nästan som en förbandelse.

[00:19:15] Kan jag tycka.

[00:19:17] Det känns nästan som en.

[00:19:19] Någonting som någon har gjort för att jävlas med oss.

[00:19:25] Allt vi aldrig får veta.

[00:19:32] Fast det är klart att.

[00:19:35] Då kanske inte ens.

[00:19:39] Det förflutna kanske inte ens existerar.

[00:19:44] Och framtiden kanske inte heller existerar.

[00:19:47] Det är bara koncept som vi använder för att förstå.

[00:19:50] Och läsa världen runt omkring oss.

[00:19:57] Birgitta heter hon.

[00:19:58] Tjejen som reser över havet.

[00:20:03] Och hon funderar mycket över det där med tiden.

[00:20:06] Därför att under henne.

[00:20:07] Väcklar bråddjup efter bråddjup ut sig.

[00:20:10] Under varandra.

[00:20:13] Havet.

[00:20:14] Är ju.

[00:20:17] Oförsonligt på ett sätt som sjöar inte är.

[00:20:21] En sjö är ändå.

[00:20:23] Trots sin.

[00:20:24] Tidvisa dunkelhet.

[00:20:26] Ändå.

[00:20:27] Välkomnande i det att.

[00:20:30] Ytan oftast bjuder in till att man sänker ner sig själv där i.

[00:20:34] Oavsett om man är rädd.

[00:20:36] Eller.

[00:20:38] Osäker på vad som finns under ytan.

[00:20:41] Så är det väldigt sällan som en sjö.

[00:20:44] Åtminstone inte en mindre sjö.

[00:20:46] Kastar sig fram och tillbaka som en havsyta gör.

[00:20:50] En havsyta säger inte välkommen på samma sätt.

[00:20:54] Särskilt inte öppna havet.

[00:20:57] Öppna havet säger.

[00:21:00] Det här är ju.

[00:21:01] Låt bli mig.

[00:21:03] Lämna mig i fred.

[00:21:05] Alltså om man försöker tränga ner under ytan.

[00:21:09] Men hon funderar mycket över.

[00:21:11] Birgitta.

[00:21:12] Hon funderar mycket över.

[00:21:14] Hur.

[00:21:20] Hur.

[00:21:21] Hur världen hänger ihop.

[00:21:24] Speciellt.

[00:21:26] När hon tänker mycket på tiden.

[00:21:32] Alltså.

[00:21:34] Det är ju en populär.

[00:21:36] Eller populariserad tanke skulle man kunna säga.

[00:21:39] Att tiden inte finns.

[00:21:45] Det som finns är ju.

[00:21:49] Termodynamikens andra lag.

[00:21:52] Eller vilken lag det är.

[00:21:54] Men jag tror att det är den andra lagen.

[00:21:55] Jag vet inte.

[00:21:57] Det är att.

[00:22:00] Allting söker sig till oordning.

[00:22:03] Ordning går alltid till oordning.

[00:22:06] Att vara vid liv är att föra en kamp mot antropin.

[00:22:12] Allting annat i universum går från ordnat till oordnat.

[00:22:16] Det är en lag som inte går att bryta mot.

[00:22:20] Ett sandslott kommer alltid.

[00:22:22] Att rasa sönder.

[00:22:23] Det finns ingenting som heter evigt.

[00:22:28] Alltså.

[00:22:29] Ingenting ordnat.

[00:22:32] Som heter evigt.

[00:22:38] Så det är det som vi upplever som tid.

[00:22:42] Det är att våra ansikten får rynkor och så.

[00:22:45] Det är att våra system går från ordning till oordning.

[00:22:48] Men egentligen så är ju det förflutna ingenting.

[00:22:59] Jag har ju aldrig varit där.

[00:23:03] I det förflutna.

[00:23:08] Eller hur?

[00:23:09] Alltså det är ingen plats man kan besöka.

[00:23:13] Man kan ju tänka på det förflutna.

[00:23:16] Man kan återvända dit.

[00:23:20] I tanken.

[00:23:22] Men det är ju bara att med tanken.

[00:23:24] Alltså det är ju bara en bild.

[00:23:27] Det är inte en plats som jag kan åka till.

[00:23:30] Kanske är det så att det förflutna faktiskt inte finns.

[00:23:35] Och framtiden.

[00:23:46] Den är ju ännu mer en bild bara.

[00:23:53] Jag kan besöka den också.

[00:23:55] Men det är ju precis lika mycket målande och bilder där.

[00:24:02] Som det är i.

[00:24:03] När jag besöker det förflutna.

[00:24:10] Om tiden är icke-existerande.

[00:24:14] Det vi kallar för tid.

[00:24:15] Det vi upplever som tid.

[00:24:19] Det vi säger är tid.

[00:24:22] Bara är ett tankekoncept.

[00:24:27] Då.

[00:24:28] Finns ju egentligen ingenting annat.

[00:24:31] Än det som är just nu.

[00:24:35] Och att.

[00:24:36] Det vi använder oss av.

[00:24:38] När vi planerar för framtiden.

[00:24:40] Eller när vi drömmer om det förflutna.

[00:24:42] Tänker tillbaka på det förflutna.

[00:24:44] Det är bara ett sätt att katalogisera.

[00:24:49] Vårt nu.

[00:24:50] Och lagen om entropi.

[00:24:54] Jag minns när jag var yngre.

[00:24:57] Jag minns när jag.

[00:24:58] Kunde springa snabbare.

[00:25:02] Jag minns när.

[00:25:06] Jag och Nina träffades.

[00:25:10] Jag minns när.

[00:25:14] Inte vet jag.

[00:25:16] När Sovjetunionen.

[00:25:18] Var.

[00:25:20] Fanns.

[00:25:25] Men.

[00:25:26] Det är bara ett sätt att.

[00:25:28] Katalogisera det som är mitt nu.

[00:25:29] Det här blir knepigt.

[00:25:36] Därför att.

[00:25:37] Jag vet ju att Sovjetunionen fanns.

[00:25:40] Jag levde ju då.

[00:25:42] Jag minns ju.

[00:25:45] När.

[00:25:46] Berlinmuren föll.

[00:25:48] När Sovjetunionen upplöstes.

[00:25:52] Jag minns ju detta.

[00:25:56] Men det finns ju inte.

[00:25:58] För jag kan inte åka dit.

[00:26:01] Och då.

[00:26:01] Det är ju där det blir svårt.

[00:26:03] Det är där det inte finns ord riktigt.

[00:26:04] För att.

[00:26:05] Vad är det då?

[00:26:06] Om det.

[00:26:06] Om det.

[00:26:07] Om det förflutna inte finns.

[00:26:08] Vad är det då?

[00:26:10] Det där som var.

[00:26:16] För jag vet ju att du också.

[00:26:17] Om du är över en viss ålder.

[00:26:19] Minns.

[00:26:21] Sovjetunions.

[00:26:22] Upplösning.

[00:26:26] Men.

[00:26:27] Jag minns ju inte.

[00:26:28] Romarikets fall.

[00:26:31] Jag minns ju inte.

[00:26:32] mordet på Julius Caesar.

[00:26:35] Jag minns ju inte.

[00:26:39] Vesuvius utbrott.

[00:26:40] Som begravde Pompeji.

[00:26:44] Jag minns inte.

[00:26:46] Andra världskrigets.

[00:26:48] Fasor.

[00:26:50] Eller.

[00:26:54] En random dag.

[00:26:55] När en gris.

[00:26:56] Ramlade ner från en balkong.

[00:26:57] På en gata i Rom.

[00:26:59] På 60-talet.

[00:27:03] Men.

[00:27:04] Det har hänt.

[00:27:06] När det är med grisen.

[00:27:06] Vet jag inte om det har hänt.

[00:27:07] Jag hittade bara på faktiskt.

[00:27:10] Jag såg en film.

[00:27:12] Eller jag läste.

[00:27:13] en beskrivning om en film.

[00:27:14] En gång.

[00:27:16] För många år sedan.

[00:27:17] Jag såg aldrig filmen.

[00:27:19] Jag tror att det var en italiensk film.

[00:27:22] Jag antar att det var en komedi.

[00:27:24] Men.

[00:27:25] Den var så.

[00:27:26] Det var.

[00:27:28] Huvudpersonen var.

[00:27:29] En ledsen person som.

[00:27:31] Vars pappa hade dött.

[00:27:33] Och när han.

[00:27:35] Pratade om detta.

[00:27:36] Så tyckte ju alla.

[00:27:36] Det var hemskt.

[00:27:37] Tills han berättade hur pappan hade dött.

[00:27:40] Pappan hade gått på gatan.

[00:27:42] Pappan.

[00:27:42] Och det hade stått en.

[00:27:43] Gris på en balkong.

[00:27:46] Och balkongen.

[00:27:47] Hade på något sätt kollapsat.

[00:27:48] Eller grisen hade på något sätt.

[00:27:49] Ramlat ner från balkongen.

[00:27:51] Och ramlat ner i huvudet.

[00:27:52] På pappan.

[00:27:53] Som då hade dött.

[00:27:55] Och att det blev då komiskt.

[00:27:57] Vad är oddsen liksom.

[00:28:00] Men att.

[00:28:01] Det var ju fortfarande fråga om.

[00:28:02] Att pappan hade dött.

[00:28:04] Så det var liksom det tragiska mot det komiska.

[00:28:07] På ett väldigt kul sätt.

[00:28:08] Som sagt.

[00:28:09] Jag såg bara inledande minuterna av filmen.

[00:28:11] När grisen står där på balkongen.

[00:28:13] Och.

[00:28:14] Balkongen liksom ruckas.

[00:28:18] Undrar vad det var för film.

[00:28:20] Och undrar om jag minns den rätt.

[00:28:21] Jag var ju tonåring.

[00:28:23] Jag kan ju vara en konstruktion.

[00:28:27] Men eftersom jag inte minns.

[00:28:30] Romarikets fall.

[00:28:31] Men minns.

[00:28:32] Sovjetunionens fall.

[00:28:34] Vad är det som skiljer dem åt?

[00:28:38] Det är att jag befann mig.

[00:28:40] På en viss skala.

[00:28:41] I den.

[00:28:43] Väldiga framrusande.

[00:28:44] Kosmos.

[00:28:45] Nu sa jag framrusande.

[00:28:47] Fast det är ju egentligen det.

[00:28:48] Tvärt emot.

[00:28:48] Vad jag just nu håller på att föreslå.

[00:28:53] Allt det här som jag säger nu.

[00:28:54] Det är Birgitta som funderar över.

[00:28:56] Medan hon står.

[00:28:57] På båten.

[00:28:59] I.

[00:29:01] Lite så här.

[00:29:02] Maklig vind.

[00:29:05] Hon har svart hår.

[00:29:08] Hon är.

[00:29:09] Hon är väl ganska ung.

[00:29:14] Skulle jag vilja säga.

[00:29:16] Hon är lite som.

[00:29:21] Ja.

[00:29:22] Kanske.

[00:29:24] Min farmor.

[00:29:25] Fast ung.

[00:29:28] Och hon heter inte Susen Susanna.

[00:29:31] Utan hon heter.

[00:29:33] Birgitta då.

[00:29:35] Och året är 1811.

[00:29:38] Hon.

[00:29:43] Hon står väl så där som.

[00:29:46] 19-åringar står.

[00:29:48] år.

[00:29:49] Förlåt.

[00:29:51] Förlåt.

[00:29:53] Nej men.

[00:29:55] Hon vet inte riktigt vad hon ska göra.

[00:29:56] Ombord på båten.

[00:29:58] Alla har en uppgift liksom.

[00:29:59] Men hon är ju bara passagerare.

[00:30:01] Så hon känner ju ändå att hon.

[00:30:02] Men hon.

[00:30:03] Hon tycker om att gå omkring och fundera.

[00:30:05] Och drömma.

[00:30:05] Och tänka.

[00:30:06] Och då kan man inte sitta ner i sin hytt.

[00:30:09] Dessutom så gungar det så himla jobbigt då.

[00:30:11] Eftersom det här är 1811.

[00:30:13] Så är det ju inga hytter med fönster i och så.

[00:30:15] Utan.

[00:30:16] Det är ju nere under däck.

[00:30:18] Och.

[00:30:18] Det är ju egentligen ingen hytt heller.

[00:30:20] Utan det är ju bara ett litet område.

[00:30:22] På en av däcken.

[00:30:24] Under.

[00:30:26] Vad heter det?

[00:30:29] Durken.

[00:30:34] Och.

[00:30:36] Som går ofta runt.

[00:30:37] Och då är hon ju ofta i vägen.

[00:30:39] För folk som springer runt och jobbar liksom.

[00:30:42] Så hon är lite självmedveten.

[00:30:44] Hon.

[00:30:46] Hon känner sig lite uttittad.

[00:30:48] För det är ju inte vanligt att man ser en passagerare.

[00:30:50] Gå omkring.

[00:30:50] Uppe på däck.

[00:30:54] Hon.

[00:30:55] Skulle ju helst av allt vilja gå fram och ställa sig i fören.

[00:30:58] Det är ju någonting väldigt speciellt.

[00:31:00] Att stå i fören på en gammal regelbåt.

[00:31:02] Eller gammal.

[00:31:03] Är den ju inte då för Birgitta.

[00:31:05] För henne är den ju ny.

[00:31:06] Eller kontemporär åtminstone.

[00:31:12] Hon tänker på Tesevs skepp.

[00:31:17] Den gamla analogien.

[00:31:18] Som jag inte vet vem som är upphovsmakare till.

[00:31:22] Men idén om.

[00:31:24] Tesevs skepp som.

[00:31:26] Ja.

[00:31:27] Tesevs skepp.

[00:31:32] Och Tesevs skepp åldras.

[00:31:35] Och.

[00:31:36] Saker byts ut.

[00:31:40] På Tesevs skepp.

[00:31:42] I takt med att de blir gamla.

[00:31:44] Och defekta och går sönder.

[00:31:48] Men det är ju fortfarande.

[00:31:50] Tesevs skepp.

[00:31:50] Tesevs skepp.

[00:31:54] Men när upphör Tesevs skepp att vara Tesevs skepp.

[00:31:59] Vid vilken tidpunkt.

[00:32:02] I förnyelsen av delar.

[00:32:05] Är det inte längre samma båt.

[00:32:10] Alltså.

[00:32:11] Om vi ska.

[00:32:13] Lyda.

[00:32:14] Om Tesevs skepp lyder under.

[00:32:16] Termodynamikens andra lag.

[00:32:18] Så.

[00:32:19] Så.

[00:32:19] Måste den ju.

[00:32:20] Precis som alla andra ordnade system.

[00:32:22] Ett skepp är ju ett ordnat system.

[00:32:24] Som fyller ett syfte.

[00:32:26] Så måste den ju.

[00:32:29] Precis som allting annat i kosmos.

[00:32:32] Gå från ordning till oordning.

[00:32:34] Alltså gå sönder.

[00:32:35] Sluta fungera som skepp.

[00:32:39] Ruttna.

[00:32:41] Spricka.

[00:32:41] Gå sönder.

[00:32:45] Lossa.

[00:32:46] Tappa.

[00:32:48] Bli trasigt.

[00:32:51] Förmultna.

[00:32:55] Och då byter man ut slurken och dörken och rodret och kofordret.

[00:33:01] I takt med att saker blir trasigt.

[00:33:04] Och efter en viss tid.

[00:33:05] Så är varenda bit av det ursprungliga skeppet.

[00:33:09] En annan bit.

[00:33:11] Utbytt.

[00:33:13] Men är det fortfarande samma skepp?

[00:33:19] Man skulle ju kunna säga att så länge Tesevs äger skeppet.

[00:33:23] Så länge Tesevs inte har sålt skeppet.

[00:33:26] Eller.

[00:33:27] Är vi liv.

[00:33:31] Så är det Tesevs skepp.

[00:33:34] Men det är ju bara ur en.

[00:33:36] Synvinkel.

[00:33:37] Ur ett perspektiv.

[00:33:39] Han kanske skaffar sig en ny båt.

[00:33:42] För varje gång han byter del på båten.

[00:33:46] Vad är det som gör att någonting är någonting?

[00:33:51] Eftersom allting hela tiden är satt i.

[00:33:54] I stadd.

[00:33:55] I.

[00:33:59] Oundviklig.

[00:34:00] Oordnings.

[00:34:03] Oundvikligt.

[00:34:04] Oordningsidkande.

[00:34:09] Vad är det som säger.

[00:34:10] Att Tesevs skepp.

[00:34:12] Faktiskt bara är en konstruktion.

[00:34:15] Och att det som en gång var Tesevs skepp.

[00:34:18] Bara var det i några sekunder.

[00:34:22] Eller kanske bara ett ögonblick.

[00:34:25] Eller kanske aldrig var det.

[00:34:28] Eller kanske bara är det i.

[00:34:30] Det som är precis just nu.

[00:34:32] Vad det nu är.

[00:34:36] Vilket jag tänker att det.

[00:34:38] Vi knepit det där med.

[00:34:40] Hur vi befinner oss i ett nu.

[00:34:43] Som vi betraktar som någonting inklämt.

[00:34:45] Mellan två stycken jättestora abstraktioner.

[00:34:48] som är dåtiden och framtiden.

[00:34:52] Är det inte väldigt problematiskt att betrakta sitt liv.

[00:34:57] Så som bestående av.

[00:34:59] Ett långt och brokigt förflutet.

[00:35:03] ett litet kon av nu.

[00:35:06] Och.

[00:35:07] En oändlighet av oskriven framtid.

[00:35:14] Är det inte ett.

[00:35:15] Ganska stressigt.

[00:35:19] Krångligt och trångt sätt.

[00:35:20] Att betrakta sitt liv på.

[00:35:24] För om man försöker definiera nuet.

[00:35:27] Så finner man ju ganska snabbt.

[00:35:28] Att om man använder sig av tidsanalogin.

[00:35:31] Det vill säga.

[00:35:33] Att tid förflyter.

[00:35:35] Rör sig.

[00:35:36] Då blir ju nuet omöjligt.

[00:35:38] Att greppa.

[00:35:39] Därför att så fort man greppar ett nu.

[00:35:41] Så är ju nuet då.

[00:35:45] Alltså så fort som jag registrerar.

[00:35:47] Att framför mig just nu.

[00:35:48] Så är en väckad brun jardin.

[00:35:51] Alldeles stilla.

[00:35:52] Framför min dörring till äventyrsvargen.

[00:35:54] Så är det redan någonting som har hänt.

[00:35:56] Även om det är en kontinuitet.

[00:35:59] Även om jag vet.

[00:36:01] Och kan spå i framtiden.

[00:36:04] Att det här draperiet kommer att hänga kvar här.

[00:36:06] Under resten av avsnittet.

[00:36:08] Så har det ju ingenting med mitt nu att göra.

[00:36:12] Nuet är helt enkelt omöjligt.

[00:36:13] Att fånga.

[00:36:14] När man tänker på det.

[00:36:16] Som någonting som hör till.

[00:36:19] En process som går från historia.

[00:36:21] Till framtid.

[00:36:24] Vad är nuet.

[00:36:28] I den processen.

[00:36:30] När blir framtid dåtid.

[00:36:34] Det är som att vi tänker att vi är ett litet förstoringsglas.

[00:36:37] Som löper över en text.

[00:36:40] Och det som just för tillfället.

[00:36:42] Befinner sig mitt i förstoringsglaset.

[00:36:45] Det är nu.

[00:36:45] Och det som har passerat förbi förstoringsglaset.

[00:36:49] Det är då.

[00:36:50] Och det som förstoringsglaset så småningom kommer att granska.

[00:36:55] Det är framtiden.

[00:36:59] Men vad händer om vi säger att tiden inte finns.

[00:37:01] Och att allting bara är nu.

[00:37:05] Att allting bara är ett ända nu.

[00:37:09] Ett tidlöst nu.

[00:37:11] Och att det som jag besöker i min tanke.

[00:37:17] När jag tänker på dåtiden och framtiden.

[00:37:20] Bara är just det.

[00:37:23] Tankar.

[00:37:23] Och ingenting mer.

[00:37:28] Ett sätt för mig.

[00:37:30] Att tolka världen.

[00:37:32] Och det har varit tjänbart för mig historiskt.

[00:37:35] För att jag har.

[00:37:36] Av någon outgrundlig anledning.

[00:37:38] Så har livet valt just det här sättet att tackla existensen på.

[00:37:42] Vem vet om allt liv för övrigt har den angreppsmetoden.

[00:37:47] Vi människor har det i alla fall.

[00:37:53] Vi har behövt det.

[00:37:54] Därför att vi måste förbereda oss på saker.

[00:37:56] Vi måste minnas.

[00:37:58] Hur saker fungerar.

[00:38:00] För att överleva.

[00:38:05] Men det är en spännande tanke tänker Birgitta.

[00:38:08] När hon står där och däcket gungar under henne.

[00:38:13] Det faktum att.

[00:38:16] Allting kanske bara är ett enda.

[00:38:20] Evigt nu.

[00:38:27] Visst är det nästan som en tyngd släpper.

[00:38:32] Från bröstet.

[00:38:39] Det vackra i att vi.

[00:38:41] Då inte längre är fångna.

[00:38:43] Mellan två stycken monoliter.

[00:38:46] De här två stora stenarna.

[00:38:49] Dåtiden och framtiden.

[00:38:51] Som trycker ihop oss i ett litet inträngt nu.

[00:38:56] Och det flyktiga i.

[00:38:57] Att försöka fånga detta nu.

[00:38:59] På ett sätt som är fullständigt omöjligt.

[00:39:01] För att där kommer framtiden rusande.

[00:39:04] Och puttar ens nu in i dåtid.

[00:39:09] Man är som ett offer snarare än.

[00:39:13] Någon som navigerar genom nuet.

[00:39:18] Jag saknar ju ord egentligen för att beskriva det här.

[00:39:21] Men för mig blir det någon slags känslomässig.

[00:39:25] Jag känner en slags sammanflätning.

[00:39:31] Men någonting som är större än jag.

[00:39:33] Och som känns främmande.

[00:39:35] Men ändå väldigt välbekant.

[00:39:37] Det tråkiga är ju att jag har inte utrustats med begrepp.

[00:39:41] Och bilder och ord för att beskriva det här egentligen.

[00:39:44] Vare sig för mig själv eller för dig somna.

[00:39:46] Säger Birgitta.

[00:39:49] Jag vill säga att det här är Birgitta som berättar allt det här för mig.

[00:39:52] Indirekt genom att hon skriver brev.

[00:39:55] Som hon.

[00:39:57] Hennes dotter sen.

[00:39:59] På sent.

[00:40:02] Sent 1800-tal.

[00:40:04] Telegraferar.

[00:40:05] Till min.

[00:40:06] Gammel gammel mormor Esther.

[00:40:09] Som jag för övrigt drömde om i natt.

[00:40:11] För att jag skulle kunna berätta om de här tankarna här.

[00:40:14] I podcasten Somna med Henrik.

[00:40:17] Någonting som för min gammel gammel mormor Esther var.

[00:40:19] Ett obekant fenomen.

[00:40:24] Även om min mamma faktiskt spelade in henne.

[00:40:28] På en rullband spelare.

[00:40:31] Och jag har försökt att tyda och höra vad de säger.

[00:40:34] Men jag hör inte.

[00:40:35] För ljudkvaliteten är så fruktansvärt dålig.

[00:40:38] Och de verkar ha bandat.

[00:40:40] Med micken jättelångt från henne.

[00:40:43] Och sen pratar hon.

[00:40:45] Också jättegrovt dalmål.

[00:40:47] Och.

[00:40:48] Djurkvaliteten är dålig överlag.

[00:40:51] Och det är så himla synd.

[00:40:55] Hon fick ju de här telegrammen då.

[00:40:57] Av Birgitta.

[00:40:58] Eller Birgittas dotter egentligen då.

[00:41:00] Men Birgitta själv skrev ner de här breven.

[00:41:02] För att hon visste.

[00:41:03] Att en dag ska det komma.

[00:41:05] En kille som heter Henrik Ståhl.

[00:41:07] Och han kommer ha en podcast.

[00:41:09] Som kommer ha en specifik lyssnare.

[00:41:12] Och det är du somna.

[00:41:13] Och den specifika lyssnaren kommer att behöva höra.

[00:41:17] Precis det här som jag står på ett båtdäck.

[00:41:22] 1811 och tänker på.

[00:41:26] Så originalbreven är det ingen som vet var de finns längre.

[00:41:29] Därför att Birgittas dotter.

[00:41:31] Susie Lucy Boos.

[00:41:33] Hon.

[00:41:35] Hon tog med sig hemligheten om var de här breven finns i graven.

[00:41:39] Tyvärr.

[00:41:43] Skulle du någon gång komma över.

[00:41:45] De här breven.

[00:41:46] Hemma hos.

[00:41:46] Någon ättling till Susie Lucy Boos.

[00:41:49] Så kan du väl kontakta mig.

[00:41:50] Därför att jag.

[00:41:51] Är väldigt intresserad av att se dem.

[00:41:53] Även om brev från den här tiden.

[00:41:56] Är omöjliga att läsa.

[00:42:00] Jag har brev.

[00:42:01] I min ego.

[00:42:02] Nu är det jag och Henrik som pratar.

[00:42:04] Som kommer från min.

[00:42:07] Farmors mor.

[00:42:09] Och det är snudd på omöjligt för mig att läsa.

[00:42:12] För att det är så sirlikt och snirkligt.

[00:42:17] Alltså.

[00:42:18] Hade folk inte någon dålig handstil för.

[00:42:21] Jag tänker det måste väl ha funnits.

[00:42:25] Men de hade ju renskrivning.

[00:42:27] Det var ju.

[00:42:27] Det hade ju för sig jag också i skolan.

[00:42:29] Minns jag nu.

[00:42:30] Jag minns att jag fick kritik.

[00:42:32] För att jag höll pennan fel.

[00:42:35] Jag höll pennan rakt upp.

[00:42:38] Men den skulle ju ligga.

[00:42:40] Som i någon slags.

[00:42:44] Dandy.

[00:42:45] Utbredd över.

[00:42:47] Utsträckt.

[00:42:48] Mellan tummen och pekfingret.

[00:42:50] Liggande skulle pennan vara.

[00:42:52] Medan jag.

[00:42:53] När jag skrev så satt pennan fast.

[00:42:55] Mellan pekfinger och tumtoppen.

[00:42:58] Så skrev jag.

[00:42:59] Och det såg förfärligt ut.

[00:43:02] Och min lärare gav mig då.

[00:43:03] Någon typ av gummi.

[00:43:08] Handtag.

[00:43:08] Som man satte.

[00:43:09] Trädde över pennan.

[00:43:11] En triangelformad.

[00:43:13] Gummipryl.

[00:43:14] Som man skulle lägga.

[00:43:16] Som en båt i vaggan.

[00:43:17] Mellan tummen och pekfingret.

[00:43:18] För att därmed då.

[00:43:20] Lära sig att pennan skulle ligga ner.

[00:43:25] Gud ibland när jag tänker tillbaka på min egen.

[00:43:28] Skoltid.

[00:43:29] Så tänker jag att jag gick i skolan på stenåldern.

[00:43:32] Och jag är ändå liksom ung.

[00:43:34] Om jag jämför med.

[00:43:35] Med människor som är äldre än jag.

[00:43:38] För de är ju skitgamla.

[00:43:43] Nej men jag är ju då bevisligen yngre.

[00:43:46] Än någon som är.

[00:43:48] 900 år gammal.

[00:43:51] Som de allihopa blev i början av.

[00:43:55] Skapelsens historia.

[00:43:57] Enligt gamla testamentet.

[00:43:58] Det var ju många som blev väldigt, väldigt gamla.

[00:44:02] Det var som att Gud hade inte finetunat riktigt.

[00:44:05] Den biologiska klockan.

[00:44:08] Eller vad jag vill säga.

[00:44:08] Han hade inte finetunat.

[00:44:12] Metabolismen i den människokroppen.

[00:44:14] Men det berättas ju ingenting om djuren.

[00:44:17] Alltså han hade ju inte.

[00:44:18] Han hade ju inte riktigt.

[00:44:20] Alltså de blev ju 900 år.

[00:44:22] Och 1000 år.

[00:44:23] Och 500 och 700 år gamla.

[00:44:25] De här gamla.

[00:44:28] Abrahams fäderna.

[00:44:33] Och då undrar jag varför.

[00:44:35] Nej det var ju.

[00:44:36] Det var ju.

[00:44:37] Adam och Evas ättlingar.

[00:44:41] Jag bara undrar hur.

[00:44:46] Hur.

[00:44:47] Hur stor är till och med djuren?

[00:44:49] Fanns det till exempel.

[00:44:50] Tasmanska pungjävlar.

[00:44:52] Som kunde bli 900 år gamla.

[00:44:55] Koalor.

[00:44:57] Giraffer.

[00:44:59] Urgamla giraffer.

[00:45:01] Som låg i en grotta.

[00:45:02] Och var liksom.

[00:45:03] stirrade argt.

[00:45:05] På giraffungarna.

[00:45:06] När de kom kutande.

[00:45:07] Spring inte nära.

[00:45:09] Farmor.

[00:45:10] Fritz.

[00:45:12] Den gamla.

[00:45:13] Skäggiga giraffen.

[00:45:14] I grottan.

[00:45:15] Liksom.

[00:45:16] Hon har ju legat här i 200 år.

[00:45:19] Det har liggsår.

[00:45:21] Och allt möjligt.

[00:45:22] Det.

[00:45:23] Det är liksom.

[00:45:24] Det stinker.

[00:45:25] När man går nära.

[00:45:25] Man vågar inte gå nära.

[00:45:27] Giraffen.

[00:45:28] Farmor Fritz.

[00:45:29] För att.

[00:45:30] Hon hugger.

[00:45:31] Liksom.

[00:45:32] Men om jag var en giraff.

[00:45:34] Som var 900 år gammal.

[00:45:35] Och hade liggsår.

[00:45:36] Då skulle jag också hugga.

[00:45:39] Det är väl ingenting.

[00:45:40] Du kan kritisera Fritz för.

[00:45:42] Sådana.

[00:45:43] Jag tycker nu.

[00:45:43] Det är ovanligt hård.

[00:45:46] Mot farmor Fritz.

[00:45:48] Jag tycker.

[00:45:48] Att om någon har.

[00:45:49] Har liksom.

[00:45:50] Kraft och mod.

[00:45:51] Och.

[00:45:52] uthållighet.

[00:45:52] Att vara vid liv.

[00:45:53] Med liggsår.

[00:45:54] I en grotta.

[00:45:56] I 900 år.

[00:45:57] Vad giraffen gör.

[00:45:58] Grottan är ju oklart.

[00:46:03] Alltså.

[00:46:04] I alla fall.

[00:46:04] Så skruvar Gud ner.

[00:46:05] Termostaten då.

[00:46:06] Vid något tillfälle.

[00:46:07] Så att.

[00:46:08] Människorna då.

[00:46:09] Åtminstone.

[00:46:09] Det är de enda som nämns.

[00:46:11] Fick den livslängd.

[00:46:12] Som de har idag då.

[00:46:14] På någon slags max.

[00:46:15] Av 120 år.

[00:46:16] Den stora segern i.

[00:46:23] Den mänskliga livslängden.

[00:46:24] Är ju ändå att vi är friska.

[00:46:26] Nu.

[00:46:27] Längre upp i åldrarna.

[00:46:29] Och att vi.

[00:46:30] Har större möjlighet och chans.

[00:46:33] Att leva.

[00:46:34] Tills vi blir gamla.

[00:46:36] Men.

[00:46:37] Det är klart att det fanns 120-åriga människor.

[00:46:39] På stenåldern också.

[00:46:43] Alltså.

[00:46:44] Det är ingenting fundamentalt.

[00:46:46] Som har förändrats i vår biologi.

[00:46:48] Även om antalet 120-åringar.

[00:46:51] Potentiellt.

[00:46:51] Eller faktiskt.

[00:46:53] Ökar.

[00:46:54] I takt med att vår sjukvård blir bättre.

[00:46:56] Och vår allmänhälsa blir bättre.

[00:46:59] I flera delar av världen i alla fall.

[00:47:03] Så betyder ju inte det att.

[00:47:05] Vår geretik har ändrats.

[00:47:08] Ibland tänker jag på.

[00:47:10] Vad en 120 år gammal människa.

[00:47:13] För 80 000 år sedan.

[00:47:15] Hur den personen måste ha uppfattats.

[00:47:18] För de måste ju ha funnits menar jag.

[00:47:20] Eller för.

[00:47:21] 8 000 år sedan.

[00:47:23] 4 000 år sedan.

[00:47:26] Alltså det här begreppet visdom.

[00:47:28] Måste ju ha fått en helt annan innebörd.

[00:47:33] Tänk dig i en värld där.

[00:47:35] De allra flesta människorna.

[00:47:37] Dör innan de fyller fem.

[00:47:40] Resterande av dem lever till kanske 50.

[00:47:42] Om de har tur.

[00:47:44] Innan någon infektion.

[00:47:45] Eller en olycka.

[00:47:47] Eller våld.

[00:47:48] Eller någonting annat tar deras liv.

[00:47:50] Och sen så har du den här.

[00:47:52] jeppen i gråttan på berget.

[00:47:54] som har funnits.

[00:47:55] i så många generationers liv.

[00:47:57] att det blir obegripligt.

[00:47:59] gamla människor.

[00:48:01] gamla människor minns den här gamla jeppen.

[00:48:02] Som gammal redan när de var små.

[00:48:08] Förstår respekten.

[00:48:09] Och.

[00:48:11] den ackumulerade visdomen.

[00:48:13] Som inte nödvändigtvis behöver vara förankrad i verkligheten.

[00:48:23] Men jag tycker det är vackert att tänka på.

[00:48:26] Säger Birgitta till sig själv.

[00:48:28] När hon står där och känner vinden i ansiktet.

[00:48:31] Jag tycker det är vackert att tänka på.

[00:48:35] Mitt och andras liv.

[00:48:39] Kosmos.

[00:48:40] Gåtfulla.

[00:48:42] Böljegång under mig.

[00:48:45] som ett nu.

[00:48:47] Istället för.

[00:48:49] En kort sekund.

[00:48:50] Kort och gott.

[00:48:53] Mitt emellan då till framtid.

[00:48:56] Ens möjlighet till att.

[00:48:59] Avnjuta verkligheten.

[00:49:00] Blir ju så begränsad.

[00:49:04] Det som på väl rammer sjunger i sin.

[00:49:06] Underbart är kort.

[00:49:09] Den låten var ju inte skriven på Birgittas tid.

[00:49:11] Men jag kan ju klamma in den här då.

[00:49:13] Bara för att.

[00:49:16] Bara en enda ros.

[00:49:18] På ett evigt klänge.

[00:49:20] Så är livet.

[00:49:22] Trist.

[00:49:23] Vara länge.

[00:49:24] Men underbart är kort.

[00:49:26] Alldeles för kort.

[00:49:28] Följer du ödets väg.

[00:49:31] Genom dunkla gränder.

[00:49:33] Nå dig solen.

[00:49:34] En glimt i sänder.

[00:49:37] Ty underbart är kort.

[00:49:39] Alldeles för kort.

[00:49:40] På var sommaräng.

[00:49:47] Du finner.

[00:49:48] Du finner bara en lyckoklöver.

[00:49:50] Någonstans.

[00:49:51] Och likaså.

[00:49:53] Och likaså.

[00:49:53] Du finner just.

[00:49:55] Den vän du behöver.

[00:49:57] Så grip din chans.

[00:49:59] Men fort.

[00:50:00] Innan den flyr bort.

[00:50:02] Underbart är kort.

[00:50:04] Alldeles för kort.

[00:50:34] Den är så bitter.

[00:50:37] En av hans filmer va.

[00:50:39] Vad heter den Ratata.

[00:50:42] Filmen.

[00:50:43] Alltså.

[00:50:44] Jag vill rekommendera den.

[00:50:49] Ja.

[00:50:50] Det är så.

[00:50:51] Ja det var så mycket fint.

[00:50:56] Tramsigt också.

[00:50:58] Där kommer också den här filmen.

[00:51:00] Låten.

[00:51:00] Var är tvålen.

[00:51:02] Broder.

[00:51:05] I alla fall.

[00:51:07] Det var inte det jag skulle prata om.

[00:51:08] Jo.

[00:51:09] Att.

[00:51:10] Det.

[00:51:11] Det som slår mig nu då.

[00:51:12] Det är att det han sjunger i den låten.

[00:51:14] Och det som vi också anammar så ofta.

[00:51:16] Idén om att vårt liv är en smutsig vandring.

[00:51:21] En.

[00:51:23] Mödosam klättring.

[00:51:24] Där solen når oss en glimt i sänder.

[00:51:27] Och då ska man passa på att njuta liksom.

[00:51:31] Det är ju en effekt av idén av att man betraktar nuet som någonting oerhört skirt.

[00:51:38] Som fort försvinner.

[00:51:42] Men om man börjar tänka på nuet som en.

[00:51:45] Det enda som egentligen finns.

[00:51:48] Då blir man tidlös.

[00:51:52] Och det här har ju ingenting att göra med.

[00:51:55] Lagen om entropi.

[00:51:58] Alltså.

[00:51:59] Den fortgår ju oavsett.

[00:52:01] Jag vet ju att jag kommer bli gammal och får rynkor.

[00:52:04] Och dö så småningom.

[00:52:07] Precis som alla andra ordnade system.

[00:52:10] För det är jag ju faktiskt.

[00:52:12] Även om jag känner mig oordnad stundtals.

[00:52:14] Så är jag ju ett ordnat system.

[00:52:16] Med ett hjärta som slår.

[00:52:18] Och ett blod som cirkulerar genom kroppen.

[00:52:21] Och celler som arbetar för att reparera skador.

[00:52:24] Och en metabolism som upprätthåller maskinen Henrik.

[00:52:32] Så länge som det är möjligt.

[00:52:39] Så jag behöver inte bekymra mig så mycket över det.

[00:52:41] För det är jag.

[00:52:43] Jag behöver egentligen inga verktyg för att förstå den processen.

[00:52:49] Den går ju att mäta och kartlägga och katalogisera och förstå på objektiva plan.

[00:52:58] Men nuet går inte att göra så med.

[00:53:01] Nuet ryms inte i det där lilla futtiga förstoringsglaset som susar över texten.

[00:53:08] Underbart är inte kort.

[00:53:11] Gott är inte kort.

[00:53:14] Underbart är evigt.

[00:53:16] Nuet är evigt.

[00:53:18] Att man börjar tänka på det på det sättet.

[00:53:21] Istället för att tänka.

[00:53:22] Om jag bara gör det här så kommer det här.

[00:53:25] Om jag bara gör så så händer det.

[00:53:28] Nu menar inte jag att det här är något som jag tycker är lätt.

[00:53:32] Och jag har ju faktiskt inte ens tänkt på detta förrän jag säger det nu.

[00:53:38] Säger Birgitta alltså.

[00:53:41] Medan hon.

[00:53:43] I jämförelse med många istider.

[00:53:48] Före hennes liv.

[00:53:51] Susar fram över havet.

[00:53:53] På ett sätt som isen inte gjorde.

[00:53:58] Och trots att det kommer att komma båtar.

[00:54:01] Ordnade system.

[00:54:02] Med mycket mer effektiva framdrivningsmetodiker.

[00:54:08] Så upplever hon att hon är precis på gränsen mellan nu och framtid.

[00:54:14] Hon känner hur nutiden liksom öppnar sin famn och släpper in framtiden.

[00:54:21] Och framtiden säger ja tack och rusar in i nuets famn.

[00:54:27] Och tillsammans blir det någon typ av bogsvall.

[00:54:31] Och nu tar hon mod till sig och går fram och ställer sig i fören.

[00:54:36] Och tittar ut över oceanen.

[00:54:38] som breder ut sig åt alla håll i alla riktningar.

[00:54:41] ovanför henne.

[00:54:44] Ovanför henne himlen.

[00:54:46] Under henne.

[00:54:48] Havet.

[00:54:49] Och det är svårt för henne att avgöra vilket som bär på mest hemligheter.

[00:54:54] Flest hemligheter.

[00:54:57] Det outgrundliga djupet under henne.

[00:55:01] Eller det expanderande vidden.

[00:55:04] Ovanför henne.

[00:55:09] Från vad hon har luft.

[00:55:12] Under henne gör.

[00:55:13] Att det känns dunklare där nere.

[00:55:15] Än vad det gör där uppe.

[00:55:19] Hon önskar att hon någon dag.

[00:55:22] Kunde få veta.

[00:55:23] Vad det innebär att existera.

[00:55:26] Precis som man vet vad det innebär att.

[00:55:31] Falla samman.

[00:55:32] Falla sönder.

[00:55:37] Det behöver man inte tycka är sorgligt.

[00:55:41] Det faktum att allt.

[00:55:43] Faller sönder.

[00:55:44] Det behöver man inte tycka är.

[00:55:49] Grymt och skoningslöst.

[00:55:52] Man kan ju det.

[00:55:53] Man kan ju se det som någonting förfärligt.

[00:55:57] Som en obotlig sjukdom.

[00:55:59] Eller en.

[00:56:02] Evig förbandelse.

[00:56:03] Som fort plantar sig i släktled efter släktled.

[00:56:10] Men man kan ju också välja.

[00:56:12] Att tänka på det som någonting som faktiskt inte existerar.

[00:56:18] Det faktum att det jag var.

[00:56:21] Det finns inte.

[00:56:23] Det faktum att det jag ska bli.

[00:56:26] Det finns inte.

[00:56:30] Det enda som finns det är det här.

[00:56:38] Men vi kan trolla.

[00:56:40] Vi människor.

[00:56:42] Vi kan skicka meddelanden i tiden.

[00:56:50] Kanske alla varelser kan.

[00:56:51] När en hund kissar på ett träd.

[00:56:53] Så skickar hon ju ett meddelande i tiden.

[00:56:57] Det kommer en annan hund sen.

[00:57:00] Och läser.

[00:57:01] Jaha.

[00:57:02] Här var Staccato.

[00:57:04] Och kissade.

[00:57:06] Innan.

[00:57:07] Här är det bäst att jag också kissar.

[00:57:09] Så att jag skickar brev tillbaka.

[00:57:14] Birgitta.

[00:57:15] Och Birgitta.

[00:57:15] Hon står där i fören nu.

[00:57:17] Och känner vinden ifrån oceanen smeka hennes ansikte.

[00:57:20] Hon har korpsvart hår som min farmor.

[00:57:29] Och hon har varit ensam nu ombord.

[00:57:34] I två veckor.

[00:57:37] Ensam passagerare.

[00:57:41] De som jobbar ombord.

[00:57:42] De tittar på henne som en främmande fågel.

[00:57:44] För de vet inte vart hon ska.

[00:57:45] Och det vet inte hon heller.

[00:57:49] Hon vet numera.

[00:57:52] Att det inte finns något ska.

[00:57:57] Att hon inte kommer ifrån något.

[00:58:02] Hon är Birgitta.

[00:58:05] Hon är lika evig som havet under henne.

[00:58:09] Som vinden över henne.

[00:58:13] Som skyarna.

[00:58:17] Som molnen.

[00:58:19] Som vågorna.

[00:58:24] Som den djupa, dova känslan av att sticka fingrarna i livets ström.

[00:58:30] Och känna hur de suger tagen.

[00:58:35] Att våga sticka åran djupt djupt.

[00:58:40] Ner till de stora fiskarna där nere.

[00:58:52] Kanske är det du som är Birgitta somna.

[00:58:54] Eller så är det jag.

[00:58:56] Det är nog jag.

[00:58:57] Men därmed också du.

[00:58:59] För jag är ju du.

[00:59:00] Och du är jag.

[00:59:04] Det enda vi har är nu.

[00:59:09] Jag förstår inte hur det här hänger ihop.

[00:59:14] Jag begriper inte hur jag ska kunna.

[00:59:17] Bygga en världsmodell av det här.

[00:59:21] Men det kanske är futtigt att vilja det.

[00:59:24] Kanske är det också något som är beroende av.

[00:59:27] Min inlärda syn.

[00:59:29] På att nuet är någonting som är inklämt mellan två.

[00:59:33] Enorma klippblock.

[00:59:35] Dået.

[00:59:36] Och framtiden.

[00:59:39] Jag vill inte längre vara i den här lilla bubblan.

[00:59:42] Jag vill vara evig.

[00:59:44] Jag vill sitta med.

[00:59:46] Fötterna i vattnet.

[00:59:48] Och känna.

[00:59:50] Att jag.

[00:59:51] Precis som nuet.

[00:59:52] Är evigt.

[00:59:56] Jag måste inte skynda mig.

[00:59:59] Jag måste inte.

[01:00:01] Hasta.

[01:00:03] Och utföra någonting.

[01:00:07] Jag måste sluta fråga mig själv.

[01:00:10] Vad är det fel på mig?

[01:00:11] På vilka sätt som jag gör fel.

[01:00:13] Eller tänker fel.

[01:00:15] Jag ska börja lämna det därhen.

[01:00:20] Jag ska försöka titta på nuet runt omkring mig och tänka.

[01:00:24] Att underbart är inte kort.

[01:00:29] Underbart är evigt.

[01:00:31] Jag ska hålla på mig.

[01:00:31] Omkring mig.

[01:00:31] Jag ska gå.