Sommaren är slut och jag är tillbaka. Min första arbetsdag. Jag börjar i barndomen, i Hökviken, där man cyklade överallt och ingen låste dörren. Två berättelser om cyklar och skrapsår. En om djup lera i ett dike. En om Pontus som sladdade för långt. Sen berättar jag vad jag har gjort i sommar. En de...

Jag har hört någonstans att man bara kan vika vissa saker ett visst antal gånger. Till slut tar det stopp, och det går inte att vika mer. Det går så fort, hur många lager det blir när man börjar vika. Hur många gånger hade man behövt vika ett papper för att det ska nå upp till månen? Svaret är 42 gå...

Hej Somna. Vad jag har längtat efter det här, att bara få sitta ner, öppna käften och tala med dig. Som att vi är gamla kompisar. Som att vi är du med varandra. Jag vill slå ett slag för ordet du. Vad är det egentligen med att vi kallar varandra vi? Jag var på restaurang häromdagen och en servitör f...

Hej Somna. Jag har ett minne från när jag var liten, då jag råkade slå på radion mitt under en inspelning. Det hördes en finlandssvensk röst som sa att ur barnens munnar får man höra sanningen. Den frasen har stannat i mig på något sätt sen dess. Idag ska jag berätta något. Bakom Äventyrsvargen ligg...

Hej Somna. Det är sent när jag spelar in det här, men det är fortfarande ljust ute. En koltrast sitter på taknocken och sjunger vemodigt. Jag minns kvällar när jag gick hem från någon fest, dimman låg över ängarna och en koltrast sjöng likadant då. Hur mår du, Somna? Jag mår ganska bra. Jag är inte ...