En solig februaridag tar Henrik oss med på en meditativ promenad genom Sveriges äldsta stad, Sigtuna.
Med isen sjungande på Mälaren och solen värmande i ansiktet, vandrar vi längs gator som har trampats i över tusen år.
Henrik reflekterar över stadens historia, från Erik Segersälls grundande på 900-talet till dagens sömniga idyll, medan han passerar allt från vikingatida runstenar till medeltida kyrkoruiner.
Med sin karakteristiska blandning av historiska fakta och lekfulla påhitt ("Chiliwippen" som vikingaskepp, någon?) väver Henrik en berättelse som får oss att fundera över tiden som passerat här.
Han tar oss med förbi den anrika Stora gatan, vars sträckning har varit densamma i ett millennium, och utforskar såväl Sankt Lars som Sankt Olofs kyrkoruiner.
Mellan möten med joggare med "bra stringens i stegen" och katter som struntar i honom, funderar Henrik över hur människorna som en gång levde här tänkte om sin samtid och framtid.
Precis som dagens Sigtunabor lever sina vardagsliv bland historiska lämningar, hade dåtidens människor sina vardagliga bekymmer och drömmar.
I denna vandring blandas det storslagna med det vardagliga, det historiskt korrekta med det uppsluppet påhittade, och framför allt väcks tankar om vilka spår vi själva kommer att lämna efter oss för framtida vandrare att fundera över.
För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
[00:00:00] Hej och välkommen till Vandra med Henrik. Idag står jag vid Mälarens strand och sitter ut över, ja det är fortfarande is. Och jag befinner mig i Sveriges äldsta stad, Sigtuna. Framför mig står en gammal ek som kanske inte nödvändigtvis är lika gammal som Sigtuna. Hur gammal är stan? Tusen år, typ.
[00:00:31] Jag tycker det är ett sånt roligt namn som grundade Sigtuna. Erik Segersell. Ibland tänker jag att det måste ju vara ett namn som på något vis skapar förväntningar. Det går inte att ha en lite halvdålig dag om man heter Segersell.
[00:00:55] Och innan du nu rusar iväg och skriker att det var ju ett PR-namn eller något så vill jag bara säga att det vet jag väl. Det är ganska varmt och skönt här vid Mälarens strand. Det är häftigt med en plats som man fortfarande bebor och som fortfarande är en levande byggd. fast det har funnits så länge.
[00:01:28] Ibland undrar jag om... Oj, vänta. Hör du isen? Vänta. Jag måste se om jag kan spela in. Nu känner jag mig som Jonna Ginton som spelar in isljud. Jag går ut på en brygga här nu och ser om jag kan få in ljudet. Typiskt.
[00:02:01] Hörs det? Ja, jag vet inte. Jag gick också ner på bryggan här för att jag skulle komma undan ett gammalt par som gick... Jag tycker det är så jobbigt att möta folk när jag går runt här med inspelningsapparaturen. Det är en av de första städerna i Sverige i alla fall.
[00:02:26] Jag undrar om marken blir trött på att bli kliven på oupphörligt under så lång tid. Liksom någon gång 900-talet så kom Erik Segersell och bara här ska vi vara. Och nu ska jag göra en stad här. Och marken liksom bara, åh nej.
[00:02:54] Och sen så kommer det en som heter Olof Skötkonung. Och han säger, jag ska bo här. Det här ska vara min plats på jorden. Och vi ska prägla mynt här. Nu ska det inte vara vikingatid mer, nu ska det vara medeltid. Fast det är tidig februari. Så är det fåglar och sol.
[00:03:24] Och det är lite sent när jag är här. Så jag förstår ju att jag kommer få köra här med mörker. Det är också väldigt spännande att röra sig genom ett landskap som verkligen bara är motorväg. Och så kliver man ur här och hamnar mitt i historien. Med solen i ansiktet. Det här har varit en viktig stad. Nu känns det lite...
[00:03:55] Nu kommer jag ut från gångbana här. Nu känns det lite halvviktigt. Jag tänkte illa upp nu om du bor i Sigtuna. Jag förstår ju att det är en viktig plats. Men jag tänker att det har varit liksom ett centralsäte. Både ekonomiskt och politiskt. Och kyrkligt. Det fanns sju kyrkor här. På 11-1200-talet.
[00:04:27] Undrar om där jag går nu. Om jag kommer gå förbi några ruiner. Det gör ju egentligen ingen skillnad vad jag går i den här podden. För du kan ju inte se vad jag ser. Så jag kan ju gå egentligen... Jag skulle ju kunna gå bara på gatan utanför där jag bor. Men hur kul är det? Här ligger små gulliga sommarstugor. Ser det ut som. Små kolonilotter. Men det är förmodligen året runt boende. Och herregud, varför säger jag kolonilotter? Vad fruktansvärt stockholms av mig.
[00:04:58] Det här är ju stora hus. Maria Antoinette är ute och spatserar. Och bedömer världen efter eget huvud. Ja, du hör säkert inte det här vandra. Men isen sjunger. Och spricker. Men det är så pass lågt så...
[00:05:31] På 1100-talet så brann alltihop ner här. Alltså... Hela stan brändes upp. För det kommer... Icke-kristna. Hedningar kom det. Sjörövare. Tror jag. Jag kommer inte ihåg. Jag kommer faktiskt inte ihåg. Alltså är det typ vikingar då? Fast det är efter vikingatiden. Eller jag vet inte. Jag har absolut ingen aning.
[00:06:01] Snälla, bli inte arg på mig för att jag har fel i sak här nu. Jag vet ju ingenting om någonting. Och jag... Det här är heller inte en podd som har som uppgift att återge korrekta fakta och så. Här ovanför mig i alla fall. Jag går ju på en liten promenadstig kan man säga. Längs med Mälaren. Hej! Hej! Det är en katt här inne. Hej!
[00:06:31] Nej, den struntar mig som katt i övrigt. Jag har varit såklart. Jo men här, precis ovanför mig så går Stora gatan. Och det läste jag är en gata som har haft samma sträckning i tusen år. Nu är den ju inte så romantisk. Det ska tydligen finnas lite lämningar och sånt längs med den. Men jag... Alltså jag är ju inte här för att spela in... Vandrar med Henrik. Så jag har inte riktigt... Jag har inte gjort sightseeing. Och det är heller inte meningen ju.
[00:07:02] Men jag blir lite bitter nu när jag går här och tittar. Här hade varit mysigt att typ ha en guide med sig här. Alltså privat. Men det är väldigt gamla fina hus här längs med vattnet. När jag bodde i Vårbygård som ju också ligger vid Mälaren strand. Så tog jag ofta båten ut till andra ställen runt Mälaren. Marie Fred. Jag åkte ju till Birka. Och gick omkring där.
[00:07:30] Nu kunde man åka båt från bryggan, Vårbybrygga. Vad farbroderlig jag skulle vara om jag skulle gå fram till dem där. som jag passerade nu och säga. Vet ni om... Vet ni om, förstår ni... Att ni går på en sträckning som har funnits i tusen år. Så otroligt... Ja, det kanske hade varit gjort deras dag.
[00:08:00] Men vad vet jag? Varför måste jag utgå från att de tycker det är ointressant varför de bor här? Sen var den ju inte så... Staden var ju inte så cool så länge. Alltså... Om man tänker... I termer av... Århundraden.
[00:08:30] Alltså... När medeltiden kom och så. Då blev ju Sigtuna mindre poppis. Och så kom Uppsala då. Och Stockholm. Och så. Och så kom Gustav Vasa. Han var ju extremt ogin mot klostret här. Och så brann stan. Flera gånger. Och blev lite mer en liten sömnig by typ.
[00:09:01] Men det låter ju på ett sätt trevligare. Det är lite grann som jag tänker att... Vår nutid, om man ska vara kontemporär. Så tänker jag på platser som jag har vuxit upp på i Dalarna. Som på 50- och 60-talet var centralorter i sina bygder. Men som nu är sömniga byar. Det är ju... Sånt här händer ju jämnt.
[00:09:33] Jag undrar hur det är. Och jag undrar hur snabbt det gick. Om det var så att det fanns människor i den här lilla sömniga byn Sigtuna då. På 1300-talet, 1200-talet. Eller... 1600-talet kanske snarare. Som det var en liten sömnig by. Som mindes fornstora dagar. Alltså... Hur snabbt gick förändringen? Åh vad fint. Här är en parkering. Och det är en liten pir. Med två...
[00:10:01] Små bänkar ut mot Mälaren. Det här måste ju vara på vår... I vår tid måste det här ju vara en... Fröjd. Nu går jag och passerar klockaregränd. Och bakom mig kommer en joggare. Lyssna på stegen. Det är bra speed. Stringens.
[00:10:32] Stringens i stegen. Om du som joggar framför mig nu. Om du av någon anledning ovetande lyssnar på... Vandrar med Henrik. Ovetande om att jag går här just nu. Då kan du veta det. Jag tyckte du sprang bra. Det var bra löpteknik. Säga utan att veta något om löpteknik.
[00:11:10] Att gå längs den här... Lilla strandpromenaden. Det ger mig liksom en känsla av... Anknytning. Även om jag inte står och tittar på några faktiska reminiscenser av något förflutet. Så är det häftigt att gå i någonting som är nutida. Men som har funnits här så länge.
[00:11:35] Man kan ju reflektera liksom över hur folk då för tusen år sedan levde sina liv. Med kyrkan och Gud som sitt centrum och sitt nav. Men naturligtvis fanns det ju så mycket som vi tänker på idag. Alltså... Vardagligt skit. Hur ska jag hinna med det där nu då? Nu måste jag ju hämta den där och så måste jag göra så.
[00:12:04] Sånt var ju massor då. Det är så lätt att man... ...gör något... ...dramatiskt och stort när man tänker tillbaka på... ...det som har hänt. Eller man föreställer sig det som har hänt. Men att det är också en plats där vikingatid och hednisk kult... ...det säger jag utan någon värdering. Jag...
[00:12:32] ...går över i kristendom och en annan sorts samhälle, en annan sorts samhällsstruktur. Det är också häftigt att tänka sig. Hur känns det för dig att gå här på samma mark som vikingar en gång har vandrat?
[00:13:00] Vilka tankar får du om människans vilja att bli ihågkommen? Vad tänkte människor här då om det som var för dem? Och vad tänkte de om sin framtid?
[00:13:26] Kan du föreställa dig sålet från en medeltida storgata? Och vilka avtryck kommer du själv att göra? Vilka rester av oss, av dig och mig, kommer en podcaster om tusen år att gå och fundera över? Eller upptäcka?
[00:13:54] Nu är jag... Det är en lekpark. Jag slutar vid ett låtsasmonument. Vikingabåten heter lekparken. Vattnet var den bästa vägen på vikingatiden. Sigtuna vikingen hade sin egen brygga alldeles nedanför huset.
[00:14:17] Med båt kunde vikingarna färdas långt och ta med sig nya idéer och varor hem om inte fienden överraskade. Vet du vad vikingarnas fraktbåt kallades? Och så är det... Ska man skanna en QR-kod? Det kommer inte jag göra. Men jag råkar veta att vikingarnas fraktbåt kallades för Chilivippen. Och det är historiskt bedragd fakta. Och det är ingenting som jag vill att du ska ifrågasätta varandra. Utan det bara är så.
[00:14:47] Nu lägger vi locket på. Tyst! Visste du att runt Sigtuna finns det flest runstenar i hela Sverige? Ordet runa betyder visdom eller hemlighet. Tänk att vi kan läsa vad som skrevs för tusen år sedan. Kan du med förtarkens hjälp lista ut vad som står på den här runstenen? Ja, men det behöver ingen förtark och skanna QR-kod och sånt. Jag råkar veta det.
[00:15:15] Att på den här runstenen står det Chilivippen, korvstråganoff, acioprosit, gubbjävel. Och det är historiskt bedragd fakta. Det är ingenting som du kan hålla på och lägga sordin på det. Det är min sanning. Det är min sanning. Och sen står det lite om Sigtuna äventyrsgolf. Jag utelämnar den. Då känns det sponsrat och så. Det är tråkigt.
[00:15:47] Tänka sig att Stora gatan har haft samma sträckning i över tusen år. På den leriga trätäckta gatan i tusentalets Sigtuna rådde ett myllrande liv av hantverk och handel. Tusen år senare skjuter fortfarande gatan av liv i vår idylliska trästad med hus från 17- och 1800-talet. Vet du vilken saga som brukar förknippas med Sigtuna? Ja, det råkar jag veta. Jag behöver inte scanna någon QR-kod utan det råkar jag veta. Och det är Sagan om stål heter den.
[00:16:16] Det är en jättebra saga. Så, locket på. Ingen snack om det. Det behöver du inte hålla på att frågasätta nu utan acceptera bara detta. Det här är historiskt bedragda fakta i mitt huvud. Det är min sanning. Ska jag gå upp här kanske? Vi ser om jag... Alltså det är så lite tid kvar nu men jag kan se om jag går upp här.
[00:16:42] Här är alltså Sigtuna. Alltså Stortorget tror jag. Och här bakom ligger en gammal ruin. Vi ska gå och titta vad det är för någonting. Nu står jag här vid Sigtuna rådhus för övrigt. Town hall.
[00:17:12] Alltså... Det invigdes ju då på... Ja, vad ska vi säga då? Vi hittar på. Eh... 1700-talet ser det kanske ut att vara byggt någonstans. Säger jag utan att veta. Så att om jag har fel nu så är det tillåtet att hänga mig från kyrkporten och låta mig dingla.
[00:17:33] Jag går över Stora gatan och kommer till den här... Är det en runsten? Anund lät resa denna sten efter sig själv medan han levde.
[00:18:03] Ja, Anund. Alltså... Tagga ner lite, Anund. Det är liksom... Det är dåtidens motsvarighet till Instagram. Jag är så oerhört stolt över att kunna berätta. Äntligen är det officiellt. Jag ska vara med och spela en liten polisroll i en bäckfilm. Det är motsvarigheten till det. Namnet Anundr hör till de vanligaste mansnamnen under vikingatiden.
[00:18:31] Det betyder levande, typ. Betydelsen finns kvar i uttrycket kvickna till. Jaha. Akkusativform kvick... Kvickvarn. Jaha. Kvicka. Kvickna till. Att liksom Anund resa stenar efter sig själv var inte ovanligt. Så här som det låter bakom mig nu så lät det inte på tusentalet.
[00:18:59] Och vad är det här då? Det här är ju då St. Lars kyrkoryn. Framför dig ser du ruinen efter St. Lars kyrka, en av Sigtunas äldsta stenbyggnader. Kyrkan byggdes under tidigt 1100-tal. Wow! Det fanns ju typ 7-8 stenkyrkor här på medeltiden. Häftigt.
[00:19:33] Här borta ligger också en ruin. Vi går dit och kollar också. Här är en kyrkogård. Med en intakt kyrkobyggnad och en ruin. Och mittemot ligger församlingsgården Munken.
[00:20:03] Och där inne samlas nu ett gäng barn. Kyrkan heter St. Olofskyrkan. Och det här är alltså det gamla svartbrödra klostret. Här ligger en helig källa.
[00:20:26] På Sankt Olofs södra sida finns en liten utbyggnad vars grundmura man fortfarande kan se. Innanför myrarna finns spår av en brunn eller en källa. Vid utgrävningar i och utanför ruinen har man kunnat konstatera att den lilla stenbyggnaden i själva verket är äldre än resten av ruinen. Kanske byggdes här under tusentalet senare hälft en liten träkyrka. Källan invigdes till den heliga Olofs ära.
[00:20:53] Över källan byggdes så småningom ett litet murat stenhus som i sin tur fogades in i den nu synliga kyrkans södra yttermur då den byggdes. Av detta framgår vilken stor betydelse som man tillmätte det lilla stenhusets funktion. Det är en perfekt dag att besöka en sån här plats.
[00:21:22] Solen lyser helt ofiltrerat. Det känns som en riktig vårdag fast det är februari, tidig februari när jag spelar in det här. Mittemot ligger en aktiv kyrka men nu tittar jag alltså in i ruinen.
[00:21:52] Sankt Olofs kyrkoruin. Okej jag slutar här vandra. Jag slutar här vid Sankt Olofs kyrkoruin och tackar dig för att du har varit ute och gått med mig. Och nästa vecka så är jag tillbaka igen. Och då vet ingen var jag är någonstans. Hejdå!

